Vad hände med att avsluta något påbörjat?

Civilekonom - hoppade av (dock trivdes jag inte alls med ämnena).
Träningen - tröttnade.
Godissuget som VAR borta - började äta.

Vad är det för fel på mig? Varför ger jag upp så fort det går lite emot? Varför finns det ingen jävlar-anamma i mig som bara kommer fram när jag verkligen behöver det.
Det är verkligen just nu som jag hade behövt det också. Verkligen.
Jag vill så mycket, påbörjar så mycket men är det något som går emot mig eller att jag måste jobba för det så lägger jag ner och ger upp. En motivationscoach hade suttit fint nu. Någon som fick mig att vakna och inse att saker kommer inte gratis - måste jobba för dom.
Ni läser rätt - jag är medveten om det men ändå går det käpprätt.....
One step at the time. Små mål på vägen. När jag ska tex. gå ner i vikt så ska det vara 10 kg på en vecka annars tröttnar jag - "vadå det hjälper ju inte ändå". Jag vet att det krävs mer än en vecka - det handlar om en hel ändring av livsstil. Men jag kanske hittar den snart. Jag har hittat det förrut. Det hjälpte. Men jag vill inte alltid känna mig som ett stort misslyckande.
Ville bara ventilera mig.